Äkta vänskap

är någon ovanligt. Att ha någon/några som man kan med sina innersta hemligheter dela är få förunnat. Jag är en av dom som vet att jag har några få bakom mig i alla lägen. O jag har hellre en handfull äkta vänner än en hel drös bekanta.
Jag släpper inte heller in så många nya vänner i mitt liv. Kanske är tråkig på det sättet (måste bara säga till A att jag inspererades av ditt inlägg att skriva om vänner) men så fungerar både jag o min närmaste.
Fast några som jag med glädje släpper in är mina fina kollegor på jobbet. Så härliga tjejer som gör jobbet så roligt att gå till!

Jag är väldigt nöjd med livet i helhet just nu, visst det finns alltid något man vill förbättra, ändra på osv men det är väl det som gör att man växer som människa. Jag har min älskade man (som driver mig till vansinne i bland o som säkert vill strypa mig oxå ibland), men vi har en grundkärlek o en vänskap som är stark o tillsammans klarar vi allt (klychigt men sant), jag har mina vackra barn som trots att båda två är envisa som f-n, tjurskalliga o novas utbrott ska vi inte ens nämna kan ingen få mig att skratta så mycket som dom, att känna att man kan ge sitt liv på ett ögonblick för dessa två skatter är övermäkigt, jag har mina älskade vänner ni vet alla vilka ni är!

Mina fina föräldrar (bonusföräldrar inräknade) står jämt bakom mig o gör mig stark, har världens bästa extra familj (jockes) oxå.

Jag är lyckligt lottad att ha så många fin fina syskon, johanna, ann, linda, petra o jesper, blod el inte blod systrar blir man i hjärtat!
Är överlycklig för mitt jobb, jag har aldrig haft ett jobb som gjort mig glad o stolt. Nu har jag det, visst jag gnäller mycket (jag är född sån!) om långa dagar, trötthet o stress men jag älskar mitt jobb!

Oj vad långt detta inlägg blev men detta är kärnan i att jag är jag. Det är alla dessa människor som gör mig stark, trygg o älskad!

xoxo//evigt tacksam